Marxismen utgörs av en rad olika tankeriktningar som baserar sig på Karl Marx verk, teorier och olika tolkningar av dessa. Som normativ ideologisk inriktning är marxismen en starkt egalitär ideologi, vars huvudmål är ett samhälle med klart jämnare fördelning av ekonomiska tilldelningar och politiskt inflytande. Marxismen beskriver ett samtida samhälle med storamaktskillnader mellan grupper som ett resultat av skillnader i ägande. Dessa grupper kallas klasser. Marxismens centrala problem är hur stora grupper av människor som exploateras av mindre grupper som äger produktionsmedlen, kan frigöra sig från detta genom att gemensamt utveckla ettklassmedvetande och införa ett mer jämlikt samhälle: det klasslösa samhället. Marxismen är en ideologi som i de flesta varianter förespråkar långtgående förändringar av samhället i mer jämlik riktning. Förändringarna gäller inte bara ekonomin utan även på olika sociala plan, till exempel genom stärkta rättigheter för kvinnor eller för minoriteter.

En typisk aspekt av normativ marxism är den starka betoningen av konkreta, sociala levnadsförhållanden. Marxister är intresserade av hur människor faktiskt lever och hur konkreta förbättringar kan uppnås. De är mindre intresserade av utformningen av regler och politiska institutioner. Marxister betonar istället institutionernas resultat. Rättvisebegreppet handlar snarare om utkomst än om procedur. Det marxistiska frihetsbegreppet använder oftast inte ordet "frihet". Istället talar marxister om "frigörelse".