Senaste inläggen
Du kom från din värd
Jag kom fån min
me erfarenher ej lika
KOM
Visa din visa din värld
jag visr min. Vi skulle varandra berika.
Du ser från ditt håll
jag ser från mitt
Vi ser helt saker lika.
men ser vi på allt,
från två olika håll
vi skulle bli oändligt rika
Livet är
ett
sexuelt överfört tillstånd
med
dödlig utgång
Jag kommer inom kort att abyta namn
jag kommer att heta bara
Lord, love Berglund Johansson
om det går igenom hos skattemyndigheten.
BORN INTO A WRD OF FEAR
AND ISOLATION.
BORN INTO AWRD AT WAR.
WE CRY IN THE DARKNES
AND CONSUME THE POISEN.
WE FEEL THE PAIN.
OUR FEAR IS MUTAL-.
OUR PRISON WITHIN THIS
SYSTEM.NO I LOVE
NO FREEDOM
WITHIN IT´S FRAMEWORK.
OUR VISION LIES OUTSIDE
WERE WIE CAN LIVE AND CARE...
WHERE WE CAN LIVE AND CARE.
AND LEARN TO UNDERSTAND
WE ARE NOT ALONE
OUR VOISES WILL NOT FADE
WIE CONRONT AND QUSTION
OUR VISION IS ABSOTIE.
Marxismen utgörs av en rad olika tankeriktningar som baserar sig på Karl Marx verk, teorier och olika tolkningar av dessa. Som normativ ideologisk inriktning är marxismen en starkt egalitär ideologi, vars huvudmål är ett samhälle med klart jämnare fördelning av ekonomiska tilldelningar och politiskt inflytande. Marxismen beskriver ett samtida samhälle med storamaktskillnader mellan grupper som ett resultat av skillnader i ägande. Dessa grupper kallas klasser. Marxismens centrala problem är hur stora grupper av människor som exploateras av mindre grupper som äger produktionsmedlen, kan frigöra sig från detta genom att gemensamt utveckla ettklassmedvetande och införa ett mer jämlikt samhälle: det klasslösa samhället. Marxismen är en ideologi som i de flesta varianter förespråkar långtgående förändringar av samhället i mer jämlik riktning. Förändringarna gäller inte bara ekonomin utan även på olika sociala plan, till exempel genom stärkta rättigheter för kvinnor eller för minoriteter.
En typisk aspekt av normativ marxism är den starka betoningen av konkreta, sociala levnadsförhållanden. Marxister är intresserade av hur människor faktiskt lever och hur konkreta förbättringar kan uppnås. De är mindre intresserade av utformningen av regler och politiska institutioner. Marxister betonar istället institutionernas resultat. Rättvisebegreppet handlar snarare om utkomst än om procedur. Det marxistiska frihetsbegreppet använder oftast inte ordet "frihet". Istället talar marxister om "frigörelse".
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
|||
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
|||
15 |
16 |
17 |
18 |
19 |
20 |
21 |
|||
22 |
23 |
24 |
25 |
26 |
27 |
28 |
|||
29 |
30 |
31 | |||||||
|